Logotyp för Malung-Sälens kommun, länk till startsida

Google Translate

Translate the page to English with Google Translate. You can choose another language after the click Translate the page to English.

Enskilda avlopp

Där det inte finns kommunalt avlopp ska avloppsfrågan lösas genom enskilda eller gemensamma avloppsanläggningar. Här hittar du information för dig som redan har eller planerar att skaffa enskilt avlopp.

En avloppsanläggning i form av en infiltration med en cement-slamavskiljare håller på att anläggas.

Olika lösningar för utformningen

Där man inte kan ansluta sig till kommunalt VA-system måste fastighetsägaren själv ordna med en så kallad enskild avloppsanläggning. Det finns flera olika lösningar för hur en sådan utformas. Vilken lösning som är lämplig beror bland annat på hur mycket avloppet ska användas och hur marken ser ut.

Man skiljer på avlopp med vattentoalett ansluten och avlopp utan vattentoalett, s.k. BDT-avlopp (bad-, disk- och tvättvatten). Avloppsvattnet från toaletter är det som är mest förorenat.

Avloppsvatten från hushåll innehåller en mängd föroreningar, bl.a. bakterier, kväve och fosfor. Utsläpp kan orsaka förorening av dricksvatten och grundvatten samt övergödning av hav och sjöar. Därför är det viktigt att reningen fungerar tillfredsställande.

Det krävs tillstånd från Miljö- och stadsbyggnadsnämnden innan du får påbörja arbetet med att anlägga en avloppsanläggning. Här nedan kan du läsa våra informationsblad om vad som är viktigt att tänka på när du ska planera inför en avloppsanläggning. Informationsbladen riktar sig till både den som ansöker och till entreprenören.

I Malung-Sälens kommun finns flera tusen fastigheter med enskilt avlopp. Det pågår en inventering av de enskilda avloppsanläggningarna i kommunen.

Arbetet med inventeringen prioriteras i områden där våra enskilda avlopp innebär en risk för människors hälsa eller för miljön. Enskilda avlopp som är underdimensionerade och gamla, har en nedsatt reningsfunktion. Detta innebär en risk för förorening av grundvatten och närliggande dricksvattenbrunnar.

Avloppens funktion kommer att bedömas vid inventeringen och de avlopp som inte uppfyller gällande krav kommer att följas upp med krav på åtgärder.

Du kan själv kontrollera om ditt avlopp uppfyller lagstiftningens krav på rening av avloppsvatten. På Avloppsguiden.se Länk till annan webbplats.finns en checklista som du kan använda dig av när du vill kontrollera funktionen.

Gällande regelverk

Fastigheter med indraget vatten ska ha en fungerande och godkänd avloppsanläggning som renar avloppsvattnet från näringsämnen, syreförbrukande ämnen och mikroorganismer (bakterier, parasiter och virus). Kraven på enskilda avloppsanläggningar regleras i Miljöbalken och dess förordningar. Kraven är lika för alla oberoende om det rör sig om ett permanentboende eller ett fritidshus.

I små stugor där vatten bärs in för tvätt och disk får vattnet även bäras ut (hällas ut på marken) och någon avloppsanläggning behöver inte installeras.

Om du har eget avloppssystem bör du se till att avloppsanläggningen lever upp till dagens krav och att anläggningen fungerar så att avloppsvattnet renas som det ska. Äldre infiltrationer som har lagts ner på ett korrekt sätt behöver renoveras efter ca 20 år: detta ska göras innan det blir stopp i infiltrationen.

Åtgärdande av röda och gula avlopp

Vet du om din avloppsanläggning är ett så kallad grönt, gult eller rött avlopp? Fastighetsägare med röda avlopp uppmanas i första hand, och med gula avlopp i andra hand, att åtgärda sina små avlopp. Enskilda avlopp utan tillräckligt bra rening bidrar till övergödningen i yt- och grundvatten. De utgör också en hälsorisk för oss människor eftersom avloppsvattnet riskerar att hamna i dricksvattnet hos dem som tar sitt vatten från enskild brunn.

Man kan kontrollera om fastighetens avlopp är grönt, gult eller rött.

Ett rött avloppsstystem kan t.ex. bestå av en slamavskiljare och därefter sakna en efterföljande rening. Avloppsvattnet släpps direkt eller via ledning ut till ytvatten, dike eller dylikt vilket innebär en stor påverkan på människors hälsa och miljön. Åtgärdar du ditt bristfälliga avloppssystem så bidrar du till att minska spridning av virus, bakterier, näringsämnen och organiskt material som förorenar yt- och grundvatten.

Exempel på gula avlopp kan vara äldre avlopp i behov av renovering, eller ett avlopp som är underdimensionerat för dagens användning och därmed inte klarar att rena vattnet i tillräckligt hög grad.

När man ska göra om en avloppsanläggning ska detta ansökas alternativt anmälas hos Miljönämnden (beror på vilken typ av anläggning som du planerar att bygga). Även när du tänker ändra en befintlig anläggning görs en miljöprövning.

Dispenser för slamtömning

Uppehåll i hämtning av slam innebär att slamtömning inte sker och räknas som en tillfällig åtgärd, t ex vid utlandsvistelse, sjukdom, dödsbo eller om fastigheten är på gång att säljas. Uppehåll i hämtning kan beviljas som längst 3 år i taget och det krävs att bostaden inte nyttjas under en sammanhängande period av minst 1 år. Uppehåll i hämtning kan ges för slam från slamavskiljare eller sluten tank. Slamavskiljaren ska vara tömd innan uppehåll i slamtömning beviljas.

Förlängt hämtningsintervall innebär att slamtömning sker men med längre tid mellan tömningarna än normalt. Förlängt hämtningsintervall kan beviljas under förutsättning att slamavskiljare har låg belastning och att det inte uppstår olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det krävs även att slamavskiljaren är rätt dimensionerad. Tömning måste ske innan perioden inleds.

Förlängningen kan maximalt omfatta tömning vartannat år för anläggning med WC och vart fjärde år gällande anläggning med bad-, disk- och tvättvatten (”BDT”). Normalt intervall är tömning varje år för anläggning med WC och vart annat år gällande BDT-anläggning. Sluten tank töms minst vart tredje år, utan dispens, om inte anläggningens tillstånd anger annat. Kontakta Vamas om nytt intervall önskas.

Miljönämnden tar ut en avgift för prövningen av dessa ansökningar enligt en taxa.

Den som nyttjar en fastighet i Malung-Sälens kommun kan söka undantag (dispens) från de ordinarie slamtömningsintervallen.

Nedan listas några vanliga frågor och svar angående slamtömningsdispenser.

Var hittar jag ansökningsblanketten?

För att ansöka om dispens krävs att rätt blankett fylls i och att alla uppgifter miljö- och stadsbyggnadsnämnden efterfrågar uppges. Blankett finns här Pdf, 289.2 kB. eller på miljökontoret,Lisagatan 34 i Malung.

Kostar det något att ansöka om slamdispens?

Miljönämnden tar ut en avgift för prövningen av dessa ansökningar enligt en taxa. Normalt tas en avgift motsvarande en timmes handläggningstid ut (aktuell taxa hittar ni längst ner på sidan).

Om ansökan inte är korrekt ifylld, exempelvis om information saknas, kan inte miljökontoret handlägga ansökan. Sökanden måste då kontaktas vilket innebär att det tar ytterligare handläggningstid, Miljönämnden har då möjlighet att ta ut avgift för den faktiska handläggningstiden. Det är därför väldigt viktigt att all information som krävs är ifylld i ansökan, kontakta hellre miljökontoret vid frågor än att viss information utelämnas!

Fastigheten besöks inte, måste jag ha slamtömning då?

Om fastigheten inte besöks under en sammanhängande period av minst 1 år kan man söka uppehåll i hämtning. Detta innebär att slamtömning uteblir under tiden uppehållet gäller.

Uppehåll i hämtning är en tillfällig åtgärd, därav ges enbart uppehåll om tre år i taget. Det kan exempelvis handla om utlandsvistelse, sjukdom, dödsbo eller om fastigheten är på gång att säljas.

Det är den sökandes ansvar att hålla koll på när de tre åren har gått ut och i god tid ansöka om uppehåll igen om fastigheten fortsättningsvis inte besöks. Uppehåll i hämtning kan ges för slam från slamavskiljare eller sluten tank. Slamavskiljaren eller den slutna tanken ska vara tömd innan uppehåll i slamtömning beviljas.

Vad gör vi om fastigheten inte besöks och inte kommer att besökas?

Om fastigheten inte besöks och inte kommer att besökas under många år, exempelvis om bostadshuset är i sådant skick att det inte går att bo där, finns möjlighet att ”plugga” avloppet. Det innebär att man kopplar bort anslutningen till avloppsanläggningen och WC och/eller bad-disk- och tvättvattnet kan då inte användas på fastigheten, slamtömning krävs därav inte.

Bevis angående pluggning skickas in till miljökontoret, som informerar VA-bolaget om att slamtömning inte krävs av avloppsanläggningen.

Vi besöker fastigheten väldigt sällan, kan vi få mer sällan slamtömning då?

Om fastigheten besöks sällan och av få personer, som innebär att det blir en låg belastning på avloppsanläggningen går det att ansöka om förlängt hämtningsintervall. Förlängt hämtningsintervall innebär att tömning sker men med längre tid mellan tömningarna än normalt.

Förlängt hämtningsintervall kan beviljas under förutsättning att slamavskiljare har låg belastning och att det inte uppstår olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det krävs även att slamavskiljaren är rätt dimensionerad.

När är anläggningen rätt dimensionerad?

För att förlängt hämtningsintervall ska kunna beviljas krävs bl.a. att avloppsanläggningen är rätt dimensionerad.

WC: slamavskiljare behöver vara en trekammarbrunn eller likvärdig anläggning med en våtvolym på minst 2 m2

Bad-, disk- och tvättvatten: minst en tvåkammarbrunn med en våtvolym på minst 1 m2

För att miljökontoret ska kunna bedöma om anläggningen är rätt dimensionerad måste följande uppgifter lämnas:

  • Vad är anslutet till avloppsanläggningen (WC och/eller bad-, disk- och tvättvatten)
  • Hur är avloppsanläggningen utformad (t.ex. vilken slamavskiljare)
  • Hur stor är slamavskiljaren (m3)

När är det låg belastning på en anläggning?

Låg belastning innebär att det inte kommer någon större mängd avloppsvatten till anläggningen, det är helt enkelt ett fåtal personer som besöker fastigheten under en kortare period av året. Bedömningen av om belastningen är låg beror även av storleken på anläggningen.

Exempelvis kan det handla om två personer som besöker fastigheten under en semesterperiod på åtta veckor. Det kan även vara fler som besöker fastigheten under en kortare period.

Vilket intervall på förlängt hämtningsintervall kan beviljas?

Ordinarie tömning av slamavskiljare med anslutet WC är varje år, för slamavskiljare med anslutet bad-, disk- och tvättvatten är normal tömning vartannat år. Vid förlängt hämtningsintervall kan som längst medges tömning enligt följande:

  • WC – vartannat år
  • Bad-, disk- och tvättvatten – som längst vart fjärde år

Längre intervall än ovanstående kan inte beviljas enligt de lokala avfallsföreskrifterna.

Det är WC anslutet till en tvåkammarbrunn, varför får vi inte förlängt hämtningsintervall?

Förutom att det ska vara låg belastning på anläggning, krävs det även enligt de lokala avfallsföreskrifterna att avloppsanläggningen är rätt dimensionerad i enlighet med gällande lagstiftning, för att förlängt hämtningsintervall ska kunna beviljas. (För information vad detta innebär, se ovanstående fråga och svar.) För att en tillräcklig avskiljning av slam ska ske i slamavskiljaren krävs att en trekammarbrunn används då WC är anslutet till denna.

Om slamavskiljning inte sker i tillräcklig grad finns risk för att slam följer med ut i den efterföljande reningen och sätter igen denna så den inte fungerar som den ska. På så sätt kan näringsämnen och tarmbakterier (exempelvis E. coli) spridas i miljön och påverka badplatser och eventuellt närliggande dricksvattenbrunnar negativt.

I det fall ansökan inte kan beviljas för att anläggingen inte lever upp till gällande lagstiftning uppmanas fastighetsägaren åtgärda detta. När anläggningen är åtgärdad och lever upp till gällande lagstiftning kan ansökan om förlängt hämtningsintervall sökas.

Varför måste ni veta när senaste slamtömning skedde?

För att miljökontoret ske kunna avgöra under vilket år nästa slamtömning av anläggningen ska ske, måste information om senaste tömningen anges i blanketten.

Vid ansökan om uppehåll i hämtning krävs att tömning sker innan uppehållet inleds, om slamtömning inte har skett efter att fastigheten slutade besökas måste en slamtömning utföras innan uppehållet inleds.

Om man är osäker på när det skedde kan VA-bolaget Vamas kontaktas på telefon 0280-185 80.

Hur gör jag om jag är osäker på vad jag har för anläggning på fastigheten?

Det är fastighetsägarens ansvar att veta vad det finns för anläggning på fastigheten. Om man inte har kännedom om det rekommenderas i första hand att man tittar på fastigheten och i slamavskiljaren. Behöver man hjälp att tolka vad det är man ser, kan miljökontoret kontaktas för rådgivning.

I miljökontorets register kan det finnas information om anläggningen, information finns i de fall det finns tillstånd för anläggningen eller om anläggningen har inventerats.

Hur mäter jag volymen på slamavskiljaren?

Mät diametern på slamavskiljaren, räkna ut radien (halva diametern). Mät djupet från botten och upp till slammets yta (utloppsröret). Mäter du i meter får du volymen i m3 direkt.

Beräkna: radien x radien x 3,14 x djupet = volymen

Räkneexempel:
Diameter 1,2 m, djup 1,8 m
Radien = diametern / 2 = 0,6 m
0,6 x 0,6 x 3,14 x 1,8 = volymen
1,13 x 1,8 = 2,03

Slamavskiljarens volym är då 2 m³.

Hur vet jag om det är en en- två- eller trekammarbrunn?

I ansökan ombeds du att fylla i om avloppsanordningen är försedd med en två- eller 3 kammarbrunn, alternativt annan slamavskiljning. Denna fråga finns då det är viktigt att avloppsvattnet genomgår en slamavskiljning som fungerar och att den är rättdimensionerad. För att ta reda på vilken avskiljning som finns i just din brunn måste du lyfta på locket och kolla ned i brunnen. Ser du någon typ av vägg eller avskiljning? En vägg tvärs över betyder att det är en tvåkammarbrunn. Ser skiljeväggen mer ut som ett T har du en trekammarbrunn. (se bild nedan som exempel, där vyn är ovanifrån).

En prövning av Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden ska göras innan ett avlopp kan anläggas eller renoveras.

Här finns information om hur du går tillväga när du ska bygga avlopp. Mer information och tips för dig och din entreprenör som ska planera en ny avloppsanläggning finns i informationsbladen nederst på sidan.

Ansökan och anmälan

För att anlägga nytt eller renovera ett gammalt avlopp krävs ansökan eller anmälan till Miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Du kan läsa mer om olika typer av avloppslösningar och reningstekniker på Avloppsguiden.se Länk till annan webbplats..

Nederst på sidan finns också 10 stycken informationsblad, med grund från Havs- och Vattenmyndigheten, som bland annat tydliggör vilka uppgifter som behöver finnas med i en ansökan eller anmälan om nytt avlopp. Informationsbladen nr 1-2 (och 8) vänder sig till fastighetsägare, och nr 3-10 i huvudsak till entreprenör eller konsult som hjälper till med projekteringen och anläggandet.

Så här går det till att göra en anmälan eller ansökan om enskilt avlopp:

1. Kontakta en avloppsentreprenör och ta reda på vilken lösning som passar din fastighet. Välj med fördel en diplomerad entreprenör då de har kvalitetssäkrats. Rådgör gärna med Miljökontoret.

2. Gräv en provgrop och gör en jordartsanalys för att få ytterliggare kunskap om vilken avloppslösning som är lämplig för din fastighet.

3. Kontrollera om några skyddsnivåer är aktuella för din fastighet

4. Skicka in en komplett ansökan/anmälan på tänkt anläggning. För att ansökan ska anses komplett ska alla de bilagor som efterfrågas på blanketten bifogas.

5. Miljökontoret genomför en inspektion på din fastighet. Meddela gärna om du vill delta.

6. Vänta in beslutet innan du börjar.

7. Anlägg avloppet och sänd in utförarintyg till Miljökontoret.

Obs: Under vinterhalvåret är Miljökontorets möjligheter att handlägga avloppsärenden mycket begränsade, eftersom markförhållandena inte kan kontrolleras vid snötäcke.

Diplomerade entreprenörer

I Malung-Sälens kommun finns följande entreprenörer som har genomgått Maskinentreprenörernas diplomutbildning för enskilda avlopp:

  • Christer Limberg, Simonssons Rör AB, e-post info@simonssonsror.se tel. 0280-312 31 (Lima)
  • Richard Nilsson, tel. 070-314 42 42, e-post info@cdentreprenad.se (Malung)
  • Stefan Lind, Linds Åkeri AB i Sälen, tel. 0280-200 71, e-post stefan@lindsakeri.se (Sälen)
  • Hans Lind, Hans Lind Skogsentreprenad AB, tel. 070-586 21 46 (Sälen)
  • Ulf Mattson, U:s Gräv & Alltjänst AB, tel 070-249 33 90, e-post ulf@usgrav.se (Sälen)
  • Lars Olov Magnil, Skarptegen Entr. AB, tel. 070-398 52 12 (Transtrand)

Entreprenörer som är diplomerade i andra kommuner finns på Avloppsguiden Länk till annan webbplats..

Om diplomeringsutildningen:

För att enskilda avloppsanläggningar som utförs i landet ska ha samma kvalitet och uppfylla bl.a. de krav på reningsnivåer som finns anordnas en utbildning som heter "Diplomutbildning små avlopp".

Utbildningen anordnas av branschorganisationen Maskinentreprenörerna (ME). Momenten i utbildningen, som består av både teori och praktik. Där får deltagarna lära sig olika typer av avloppslösningar, varför det finns behov av rening och olika reningsgrader, lagkrav att leva upp till m.m.

Är du avloppsentreprenör och vill stå med på vår hemsida?

Genomför en diplomutbildning, och kontakta Miljökontoret. Vi vill också att du kan upprätta en komplett ansökan för en avloppsanläggning, då entreprenören oftast är den som genomför ansökningsförfarandet åt kunden.

Skyddsnivåer

Vid prövning av ansökningsärenden ska den prövande myndigheten (Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden) bedöma vilken skyddsnivå, ur miljöskyddsaspekt respektive hälsoskyddsaspekt, som gäller på den aktuella platsen. (Reglerna kring detta finns i Små avloppsanordningar för hushållsspillvatten (HVMFS 2016:17).) Främst handlar hälsoskyddet om att minska förekomsten av smittämnen, medan miljöskyddet främst syftar till att minska utsläpp av näringsämnen. Kraven kring reningsnivå och skyddsåtgärder beror på om den enskilda anläggningen befinner sig inom en så kallad normal eller hög skyddsnivå.

Kommunen har översiktligt delats in i områden med normal eller hög skyddsnivå beroende på områdenas särskilda förutsättningar. Den vanligaste skyddsnivån i kommunen är "normal skyddsnivå" för både miljöskydd och hälsoskydd. Vissa områden får dock "hög skyddsnivå" för antingen miljöskydd eller hälsoskydd eller både och.

Hög skyddsnivå miljöskydd:

  • På kartan områden markerade med grönt.
  • 50 m från vattendrag/sjöar.
  • Naturskyddsområden (enligt 7 kapitlet Miljöbalken).
  • Avrinningsområden som är näringsbelastade (enligt Länsstyrelsen Dalarna).

Hög skyddsnivå hälsoskydd:

  • På kartan områden markerade med gult.

Hög skyddsnivå miljö- och hälsoskydd:

  • På kartan områden markerade med rött.
  • Inre och yttre skyddsområden för vattentäkt

Även områden som inte på kartan har en hög skyddsnivå kan få krav för hög skyddsnivå om omständigheter på fastigheten eller området kräver det. Vid varje enskilt fall kommer en egen bedömning att göras för att se till att alla krav är relevanta, eller om det t.ex. ska kompletteras med fler krav som är specifika för de omständigheter som finns på den aktuella platsen.

Frågor?
Ta kontakt med oss på Miljökontoret eller din entreprenör om du har frågor kring vilken skyddsnivå som din fastighet bör omfattas av.

Sidan uppdaterad: 2024-03-26