Kvarnstensbrottet

Välkommen att besöka ett av Sveriges största kvarnstensbrott, upplev platsen, där tusentals karlar slitit och släpat i århundraden. De äldsta fynd man gjort av kvarnstenar, som huggits i Malung, är daterade till cirka år 800 efter Kristus.
Det var då vikingar begav sig ut på handelsfärder i österled. Birka var en viktig handelsplats och man började bryta koppar i Falu gruva.

En påse mjöl tack! Så lät det en gång i våra butiker. Idag lägger vi ner en påse i kundvagnen, betalar, går hem och vispar ihop en sockerkaka eller bakar bullar. Så enkelt, så självklart. Ingen konst. Vitt fint vetemjöl dessutom. Så har det inte alltid varit.

Att få mjöl till gröt och bröd, hörde till vardagens husmorsysslor och det var ett både tungt och tidskrävande arbete.
Då fanns ingen färdiglagad mat i all världens smaker att sätta i en mikrovågsugn. Då gällde det att överleva på en knapp mathållning. Ofta stod svälten framför dörren, man fick mala ner lavar, mossor och bark för att få mat i magen.

Du kan fortfarande se kvarlämnade kvarnstenar och stenar som spruckit och lämnat kvarngubben, utan både sten och förtjänst. Ett hårt liv! Tänk dig den stickande röken från milorna, hettan från smedens ässja, släggornas och pickhackornas slag mot den hårda stenen! Tänk dig kalla vinterdagar och frustande hästar med tungt lastade slädar på väg från brottet!

Kvarnstenarna var livsviktiga - de kallas på sina håll Livets stenar. För generationer av gröt- och brödätande svenskar, var kvarnstenarna absolut nödvändiga.

De var en viktig handelsvara och man har hittat handkvarnar från Malung ända nere i Skåne och i Norge. Än i dag ser vi kvinnor i exempelvis Afrika sitta på huk och dra sin handkvarn i tunga långsamma rörelser, sopa ihop mjölet, som samlas runt stenen för att kunna baka en brödkaka. Precis som våra husmödrar en gång gjorde. Mest var det korn och råg man odlade. Fint vitt mjöl är en sen företeelse.