I Malung-Sälen finns vidsträckta naturområden. Vi har tillsammans med Länsstyrelsen Dalarna ansvar för naturvården i kommunen.
Kommunen arbetar t.ex. med bildande av kommunala naturreservat samt bidrar med lokal kunskap vid olika projekt såsom vägbyggen, bostadsbyggande osv. Dessutom får kommunen alltid yttra sig när länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen vill bilda naturreservat eller biotopskydd.
Kommunen arbetar med egna naturvårdsrelaterade projekt, det kan till exempel vara arbete med åtgärdsprogrammen för hotade arter eller biologisk återställning av vattendrag.
Markfunktionen har beviljats fullt stöd för projektet Restaurering av flottledsrensade vattendrag i Malung-Sälens kommun. Det omfattar fyra vattendrag i de tre fiskevårdsområdena i kommunen från norr till söder:
De fyra vattendragen som är utvalda i det här projektet uppnår idag inte God Ekologisk status på grund av följderna av de tidigare flottledsrensningarna. Förhoppningsvis kommer vi att kunna klassa upp vattendragen till år 2027.
Video: Marcus Westerlund och Gisela Åberg beskriver projektet.
Projektet sträcker sig på 2,5 år till en summa av 4,3 miljoner kr där 100 % av kostnaderna täcks av EU-medel.
Under första året kommer kommunen att kartera vattendragen och analysera åtgärdsbehoven. När behoven är klarlagda kommer kontakt tas med samtliga berörda markägare för dialog och godkännande. Parallellt med detta förs dialog med Kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen Dalarna om vilka lämningar som är skyddsvärda och inte ska röras.
Under år två och tre i projektet kommer åtgärder genomföras fysiskt i vattendragen med grävare i likhet med det projekt som kommunen redan genomfört i Stora Tandån i norra kommundelen.
Fokus kommer vara att skapa variation i vattendragen genom att få igång vattendragens naturliga processer. Detta görs genom att öppna igenlagda sidofåror, tillföra död ved, återföra block och skapa strukturer såsom strömnackar, meandrande kurvor mm.
2023 slutfördes arbetet med att restaurera Stora Tandån i norra kommundelen så som den såg ut före timmerflottningen. Arbetet genomfördes med grävmaskin som kommunens personal arbetsledde.
Marcus Westerlund och Gisela Åberg visar och beskriver projektet i den här videon.
Stora Tandån användes förr i tiden som flottled för timmer. När det inte fanns vägar i landskapet och timret från skogen behövde transporteras till sågverken vid kusten gjorde man detta via vattendragen. För att timret skulle flyta smidigt rensade man då bort sten, stängde av sidofåror och rätade ut vattendragen, något som senare visade sig vara förödande för ekosystemet i vattnen. Nästan alla vattendrag i Dalarna har använts som flottleder och nu återstår ett enormt jobb att återställa vattendragen och återskapa de ekosystem som flottningen förstörde.
En av de viktigaste förutsättningarna för ett fungerande ekosystem är variation. Variation i ett naturligt vattendrag innebär att det finns sträckor med olika vattenhastighet, olika bottenstrukturer och olika djupförhållanden.
Bristen på variation gör att det är väldigt få arter som trivs och kan frodas i ån idag. Det är därför helt enkelt den naturliga variationen som vi vill återskapa i Stora Tandån.
Ofta använder vi öringen som exempel-art för att illustrera hur vi vill att vattendraget ska fungera. Om ett vattendrag fungerar bra för öringen finns även förutsättningarna för att andra arter också ska trivas. För att vattendraget ska fungera för öringen så behövs lekområden med grus för reproduktionen. Sen behövs också grundare uppväxtmiljöer för de små ynglen där de kan söka skydd från hög vattenhastighet och predatorer. Det behövs även en varierad bottenstruktur där öringen kan hitta ståndplatser, samt till sist så behöver vattendraget tillföras död ved som innebär mat åt en mängd insekter som i sin tur är mat åt öringen.
I första skedet har hela Stora Tandån inventerats och alla rensvallar, stenhögar, dämmen och avstängda sidofåror karterats och koordinatsatts. Baserat på detta underlag har sedan kontakt med samtliga berörda markägare längs ån tagits och även en arkeologisk utredning genomförts så att kulturhistoriskt viktiga lämningar inte förstörs i samband med återställningen.
Efter en del justeringar för att gå markägarna till mötes har en detaljprojektering har tagits fram som detaljerat beskriver hur återställningsarbetet ska gå till. Ta del av rapporten här Länk till annan webbplats.
När alla berörda markägare godkänt åtgärderna på sin mark och övriga intressenter t.ex. fiskevårdsområdena också ställt sig bakom projektet ansökte kommunen om LOVA-bidrag från länsstyrelsen för att få genomföra åtgärderna. Detta blev beviljat under vintern 2022 och sedan har kommunen förberett och genomfört återställning av vattendraget.
Återställningen slutfördes i augusti 2023 då samtliga sträckor åtgärdats. Nu återstår att under 2024 att utvärdera åtgärderna för att se om ytterligare åtgärder behövs.
Malung-Sälens kommun är huvudman för de kalkningsinsatser som årligen genomförs i flera av kommunens sjöar och vattendrag.
Totalt sprids det mellan 3 500 och 4 500 ton kalk per år i 18 olika åtgärdsområden. Kalkningen finansieras till största delen via statsbidrag som varje år söks hos Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten.
Nedfall av försurande ämnen från mänskliga luftutsläpp av svavel och kväve har medfört biologiska skador i många sjöar och vattendrag i Sverige. Sedan 1970-talet har utsläppen minskat och följaktligen har även försurningen minskat i våra vatten.
Kalkningen av sjöar och vattendrag syftar till att förbättra den försurade livsmiljön och på så vis minska de negativa effekter som denna miljö har på många organismer. Framförallt påverkar försurningen reproduktionen negativt hos många organismer som inte är anpassade till surt vatten.
I Dalarna har kalkningen pågått ända sedan slutet av 1970-talet. Kalkningen sker både i sjöar och vattendrag men även på omkringliggande våtmarker. I sjöarna sker kalkningen i huvudsak med båt medan våtmarkskalkningen uteslutande utförs med helikopter. Dessutom finns sju så kallade kalkdoserare utplacerade runt om i kommunen. Dessa kalktorn sprider kalk kontinuerligt i vattendragen de står vid så fort det är isfritt.
Effekterna av kalkningsinsatserna kontrolleras årligen genom vattenprovtagningar samt provfisken i sjöar och vattendrag. Vattenprovtagningen utförs i samband med högflöden under hela året och det tar ungefär en vecka att provta alla berörda vattendrag.
Provfiskena utförs under augusti varje år och tar ungefär en månad att genomföra. Ett 30-tal vattendrag elfiskas med utbildad personal från kommunen och varje fångad fisk mäts och artbestäms för att sedan släppas tillbaka i vattendraget.
Mosippan (Pulsatilla Vernalis) är fridlyst i hela landet och starkt hotad enligt svenska rödlistan. Mosippan trivs i öppna, soliga sandtallskogar vilket vi har gott om i kommunen. Därför påträffas mosippan i ganska stora mängder hos oss. Detta innebär att kommunen har en stor möjlighet att främja mosippans bevarandestatus på ett positivt sätt för hela landet. Mosippan är också kommunens sk. ”ansvarsart”.
2019 och 2020 inventerade kommunen samtliga kända lokaler i kommunen samt efterfrågade tips på tidigare okända lokaler. En mängd tips kom in och allting sammanställdes i den här rapporten Pdf, 2.7 MB.. Resultaten var tyvärr nedslående; mosippan har försvunnit eller minskat kraftigt från i stort sett alla tidigare kända lokaler. Detta beror till största delen på ett förändrat skogsbruk och att tidigare öppna skogsbetesmarker växer igen. Det blir för mycket ris och skugga för mosippan, helt enkelt.
Kommunen tänker genomföra åtgärder på de platser där mosippan finns och markägaren är positiv till det. Åtgärder för att gynna mosippan kan vara allt från att rensa bort ris och sly till att genomföra mindre naturvårdsbränningar.
Vad gör jag om jag hittar mosippa när jag är ute?
Rapportera in det i artportalen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller kontakta kommunen.
Om jag som markägare har mosippa på min mark, vad ska jag göra då?
Hör gärna av dig till kommunen för råd om hur du kan göra på just din mark. Det bästa brukar vara att se till att hålla marken ljus, öppen och blotta mineraljorden (sanden) vid plantorna. T.ex. genom att kratta bort ris eller rensa bort sly. Plantorna får inte skadas då arten är fridlyst.
Mer om Mosippan hos Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) är en sötvattenmussla som är starkt hotad. Den finns i ett fåtal vattendrag i kommunen men bara ett litet antal av dessa är reproducerande.
Det påstås i äldre källor att det funnits flodpärlmussla i Fulan i norra kommundelen tidigare men inga kända fynd i nutid har rapporterats. Ett nytt sätt att ta reda på om en art finns i ett vattendrag är med s.k. eDNA där man tar vattenprover och sedan ser om en arts DNA finns i provet.
2021 genomförde kommunen ett projekt ihop med Göteborgs Universitet och laboratoriet SeAnalytics som provtog för eDNA i Fulan åt oss. Provtagningen genomfördes under våren 2021 och resultaten visade förekomst av flodpärlmussla på ett flertal platser i vattendraget.
Varje år delar Naturvårdsverket ut pengar för lokala naturvårdsfrämjande projekt, så kallat LONA-bidrag.
Ett exempel på LONA-bidrag är upprustning av vandringsleder, framtagande av informationsmaterial, utbildningar relaterade till naturvård eller restaurering av olika naturtyper. Både kommuner och föreningar/intresseorganisationer kan söka pengarna som fördelas och beslutas av länsstyrelsen. Alla ansökningar måste dock gå via kommunen eftersom det alltid är vi som är huvudman.
Vem kan söka: Kommuner och föreningar
Hur mycket bidrag får man: Upp till 50 % av åtgärdens värde kan betalas av LONA. Resterande del får den sökande stå för själv genom annan finansiering men egen nedlagd tid kan också räknas som medfinansiering. D.v.s, det finns inget krav på kontantinsats.
Vad kan man söka för: Kunskapsuppbyggnad, framtagande av underlag, områdesskydd, vård och förvaltning av områden, naturtyper och arter inklusive åtgärder som främjar friluftsliv i natur- och kulturmiljö, restaurering av områden, informationsspridning.
När kan man ansöka: Varje vinter för fördelning under våren. Sista ansökningsdag 1 december.
Hur länge kan ett projekt pågå: Upp till fyra år.
Vad gör kommunen i LONA-projekten: Kommunen bidrar med hjälp vid ansökningar och administrativ hjälp/projektledning under projektets gång. Det är kommunen som är huvudman för alla projekt men tanken är att det är lokala aktörer som ska vara drivkraften bakom projekten.
Mer info finns här: https://www.naturvardsverket.se/lona Länk till annan webbplats.
Gisela Åberg
mark- och vattenstrateg
0280-186 87
gisela.aberg@malung-salen.se
Marcus Westerlund
projektledare
0280-186 42
marcus.westerlund@malung-salen.se