Kommunens lokalförsörjningsplan för 2026 är antagen

Kommunen har många olika verksamheter som behöver ändamålsenliga lokaler. Det kan handla om skolor, förskolor, omsorgsboenden, idrottslokaler, kontor och andra fastigheter som används i kommunens verksamheter.

– Att vi nu har en lokalförsörjningsplan, som uppdateras och beslutas politiskt årligen, ser vi på service- och teknikfunktionen som ett bra verktyg att jobba efter både på kort och lång sikt, säger Henrik Johnsson, fastighetschef i Malung-Sälens kommun.

Planen bygger på de lokalbehov som varje nämnd lyfter i sina nämndplaner. Där beskriver nämnderna vilka behov de ser inför nästa år, inom fem år och inom tio år. Behoven bereds sedan tillsammans med respektive nämnd, där både politiker och tjänstepersoner deltar. Därefter uppdateras lokalförsörjningsplanen.

Vid byggarbetsplatsen på Södra Vagnvägen i Malung syns ett av kommunens lokalbehov i praktiken. Där byggs ett befintligt LSS-boende ut från fyra till sex boendeplatser. Projektet visar hur ett behov från verksamheten kan gå från planering och politiska beslut till byggstart.

– Här fanns fyra befintliga boendeplatser och nu bygger vi ut med två till, så att det blir sex totalt. Vi gör också större samlingsrum, nya förråd och renoverar de befintliga delarna, säger Henrik.

Utbyggnaden är ett exempel på hur kommunens lokalplanering kan bli konkret. Behovet har lyfts av socialnämnden och funnits med i kommunens lokalförsörjningsarbete under flera år. Innan byggstart har bland annat detaljplanearbete och upphandling behövt genomföras.

LSS-boendet beräknas vara klart omkring mars nästa år. Vissa markarbeten kan behöva göras senare under våren, beroende på väder och förutsättningar.

Lokalförsörjningsplanen innebär inte att alla åtgärder i planen är beslutade för genomförande. Planen är ett underlag som ska hjälpa kommunen att prioritera, utreda och ta fram beslutsunderlag inför kommande politiska beslut.

I planen finns flera större lokalfrågor med, bland annat kopplade till skolans lokaler, idrottslokaler, kommunala fastigheter och andra verksamhetsbehov.

– Det handlar om att få en bättre helhetsbild. När vi vet vilka behov som finns framåt blir det lättare att planera, prioritera och använda kommunens lokaler på ett klokt sätt, avslutar Henrik.