Så jobbar kommunen med välfärdsbrottslighet
Kommunens biträdande socialchef Heidi Ramquist och upphandlingssamordnare Anna Persson Haars deltog nyligen på en konferens om välfärdsbrottslighet.
Vi och övriga Dalarna förebygger och motverkar välfärdsbrottslighet genom flera strategiska insatser och samverkansformer.
Förebyggande arbete minskar risken
Dalarnas kommuner, Region Dalarna och myndigheter behöver arbeta målinriktat och strukturerat med att förebygga, identifiera och åtgärda de luckor i systemen och processer som välfärdsbrottsligheten nyttjar. Genom att arbeta förebyggande minskas risken för att brott sker och med rätt verktyg och kunskap kan oegentligheter lättare upptäckas.
Exempel på välfärdsbrottslighet i Sverige
- Bidrag för bostadsanpassning – godkänt utan anledning över 1 miljon.
- Föreningsbidrag – ansökt om bidrag för att bla göra resa med barn, fick bidrag och tog sedan betalt från barnen för resan samt tillät bara vissa barn att följa med.
- Felaktiga eller ändrade ekonomiska förutsättningar i ansökan om ekonomiskt bistånd.
- Skenseparation – ”skilde sig”, hade små barn och gick före i bostadskö, fick en till lägenhet, bodde fortsatt tillsammans och hyrde ut nya lägenheten svart. Fick båda ekonomiskt bistånd var för sig.
- Utför inte den verksamhet som överenskommits i upphandling – har inte personal, personalen ej utbildad, personalen kommer inte till brukare alt. gör inte det som brukaren behöver.
- Hota handläggare för att få ett bygglov/alkoholtillstånd och liknande.
- HVB som drivs av kriminella nätverk.
"Välfärdsbrott hotar samhällets tillit"
Biträdande socialchef Heidi Ramquist och upphandlingssamordnare Anna Persson Haars deltog nyligen på en konferens om just detta.
– Konferensen gjorde mig arg och ledsen att vi inte bara kan få fortsätta att tro på människan. Välfärdsbrott hotar samhällets tillit. Vi behöver sprida kunskap om att det finns personer, företag och/eller organisationer som medvetet vill utnyttja välfärdssystemet. Pengar och medel som skulle behöva användas på annat i samhället, säger Heidi Ramquist.
Heidi Ramquist och Anna Persson Haars.
– Dessa brott dränerar offentliga resurser, stärker de kriminella och underminerar förtroende för socialtjänsten och andra samhällsinstitutioner, fortsätter Heidi Ramquist.
– Tillsammans måste vi bli tuffare för att säkerställa att skattepengarna går till rätt saker. För oss inom socialtjänsten är det avgörande att göra omtag gällande
- Att vara uppmärksam på varningssignaler och mönster som tyder på otillbörligt utnyttjande.
- Samverka med andra myndigheter och aktörer för att förebygga och upptäcka brott.
Bidra till ett rättssäkert och transparent arbetssätt som skyddar både brukare/klienter/patienter och samhällsresurserna.
"Viktigt att följa upp de ställda kraven i en upphandling"
– Under 2025 är fokus just välfärdsbrottslighet inom nätverket för Socialt hållbar upphandling, som drivs av UDD, Upphandlingsdialog Dalarna (samverkan mellan dalakommunerna, regionen och länsstyrelsen) berättar Anna Persson Haars.
– Nätverket ska bidra till att vi blir medvetna och bättre på att upptäcka olika typer av välfärdsbrott. I samband med upphandling kan det vara att ha ett bra nätverk med andra upphandlare, använda checklistor, mallar, systemstöd till exempel. I alla upphandlingar görs kontroller gällande anbudslämnare, i upphandlingar avseende så kallade riskbranscher görs fördjupade kontroller. Det är också viktigt att ställa arbetsrättsliga villkor som lön, semester, arbetstid i nivå med centrala kollektivavtal, och viktigast av allt att även följa upp de krav som ställts, säger Anna.
Så jobbar Malung-Sälens kommun
Sedan lagen om Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (2023:196) trädde i kraft, har Malung-Sälens kommun intensifierat sitt arbete med att utveckla en kunskapsbaserad metodik.
Brottsförebyggande rådets (BRÅ*) sammanfattar att kommunen har:
- Tagit fram en lokal lägesbild för att identifiera riskområden och behov av åtgärder.
- Utvecklat en åtgärdsplan baserad på lägesbilden, med fokus på att förebygga brott och öka tryggheten.
- Implementerat uppföljningsrutiner för att kontinuerligt utvärdera och förbättra insatserna.
Arbetet sker i nära samverkan med olika aktörer, inklusive polis och andra samhällsaktörer, för att säkerställa en helhetsbild och effektiva insatser.
*Brottsförebyggande råd, där olika aktörer samlas för att diskutera och samordna insatser mot brottslighet, inklusive välfärdsbrott. Rådet fungerar som en plattform för informationsutbyte och gemensam strategiutveckling.
Anmäla eller tipsa Ekobrottsmyndigheten
Anmäla misstänkt brottslighet
Har du sett eller hört något som kan hjälpa Ekobrottsmyndigheten att upptäcka, förebygga eller utreda ekobrott? Gör en brottsanmälan: https://www.ekobrottsmyndigheten.se/omekobrott/anmal-ekobrott/
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Tipsa om misstänkt brottslighet
Har du sett eller hört något som kan vara tecken på ekonomisk brottslighet? Tipsa Ekobrottsmyndigheten anonymt: https://www.ekobrottsmyndigheten.se/om-ekobrott/tipsa-om-ekobrott/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Om välfärdsbrottslighet
Välfärdsbrott innebär att individer eller grupper lurar välfärdssystemet för att få pengar som de egentligen inte har rätt till. Det kan till exempel handla om att lämna fel information eller att dölja fakta när man söker bidrag eller ersättning. De som gör det kan vara privatpersoner, företag eller organiserade grupper. Ibland sker det av misstag, men det kan också vara planerat och systematiskt.
När utbetalningar sker felaktigt påverkar det hela det offentliga systemet negativt. Det innebär att mindre pengar blir kvar till vård, stöd och andra viktiga tjänster för dem som verkligen behöver hjälp. Det kan också försvaga invånarnas förtroende för offentliga institutioner som hanterar gemensamma resurser.
Sidan uppdaterad: 2025-06-17
.webp)
.webp)
.png)
