Nu restaureras Stora Tandån

Arbetet kommer fortsätta under kommande år och finansieras av LOVA-medel. Rent praktiskt kommer arbetet utföras med en grävmaskin och ledas av kommunens naturvårdshandläggare.

Bakgrund

Stora Tandån användes förr i tiden som flottled för timmer. När det inte fanns vägar i landskapet och timret från skogen behövde transporteras till sågverken vid kusten gjorde man detta via vattendragen. För att timret skulle flyta smidigt rensade man då bort sten, stängde av sidofåror och rätade ut vattendragen, något som senare visade sig vara förödande för ekosystemet i vattnen. Nästan alla vattendrag i Dalarna har använts som flottleder och nu återstår ett enormt jobb att återställa vattendragen och återskapa de ekosystem som flottningen förstörde.

Vad vill vi återskapa?

En av de viktigaste förutsättningarna för ett fungerande ekosystem är variation. Variation i ett naturligt vattendrag innebär att det finns sträckor med olika vattenhastighet, olika bottenstrukturer och olika djupförhållanden.

Bristen på variation gör att det är väldigt få arter som trivs och kan frodas i ån idag. Det är därför helt enkelt den naturliga variationen som vi vill återskapa i Stora Tandån.

Ofta använder vi öringen som exempel-art för att illustrera hur vi vill att vattendraget ska fungera. Om ett vattendrag fungerar bra för öringen finns även förutsättningarna för att andra arter också ska trivas. För att vattendraget ska fungera för öringen så behövs lekområden med grus för reproduktionen. Sen behövs också grundare uppväxtmiljöer för de små ynglen där de kan söka skydd från hög vattenhastighet och predatorer. Det behövs även en varierad bottenstruktur där öringen kan hitta ståndplatser, samt till sist så behöver vattendraget tillföras död ved som innebär mat åt en mängd insekter som i sin tur är mat åt öringen.

Hur går återställningsarbetet till?

I första skedet har hela Stora Tandån inventerats och alla rensvallar, stenhögar, dämmen och avstängda sidofåror karterats och koordinatsatts. Baserat på detta underlag har sedan kontakt med samtliga berörda markägare längs ån tagits och även en arkeologisk utredning genomförts så att kulturhistoriskt viktiga lämningar inte förstörs i samband med återställningen.

Efter en del justeringar för att gå markägarna till mötes har en detaljprojektering har tagits fram som detaljerat beskriver hur återställningsarbetet ska gå till. Ta del av rapporten här. Pdf, 42.5 MB.

När alla berörda markägare godkänt åtgärderna på sin mark och övriga intressenter t.ex. fiskevårdsområdena också ställt sig bakom projektet ansökte kommunen om LOVA-bidrag från länsstyrelsen för att få genomföra åtgärderna. Detta blev beviljat under vintern 2022 och sedan har kommunen ägnat våren åt att förbereda för den första etappen av återställningen.

Planen är att under 2022 återställa sträckan Myrflodammen – Joänget