Uvbergets naturreservat
Här kan du uppleva urskogsliknande natur utan tillrättalagda stigar eller andra anordningar.
Tillgången på död ved och äldre skog gör att flera hackspettar, t.ex. spillkråkan, trivs i Uvberget.
Lunglaven trivs i Uvberget. Foto: Gisela Åberg
Uvbergets naturreservat ligger väster om Malungsfors nära sjön Fämten. Här finns en mossbeklädd skog med gamla granar, hög luftfuktighet och branta klippväggar.
I Uvberget får naturen råda. Här får man varsamt finna sin egen väg över branta sluttningar, fallna träd och stenbumlingar.
Luftfuktigheten gör att flera sällsynta och hotade arter trivs i reservatet, till exempel den vid första anblicken ganska anspråkslösa orkidén Knärot (Goodyera repens).
Knäroten känns bäst igen på sin bladrosett men besöker du Uvberget när den blommar på försommaren kan du ha turen att få se de små, intrikat utformade, vita blommorna. Knäroten behöver skog som är över 120 år för att överleva.
Förutom knärot trivs också lunglav (Lobaria pulmonaria) i Uvberget. Lunglaven är en spektakulär lav som fått sitt namn eftersom dess utseende liknar den mänskliga lungans bronker.
Lunglaven brer ut sig som en matta på äldre lövträd och är en så kallad signalart för skogar med hög biologisk mångfald.
Död ved
I Uvbergets reservat kommer du få se en mängd döda träd, både stående och liggande. Liggande döda träd kallas för lågor och stående för torrakor eller högstubbar. Även silverfuror kan benämnas i äldre texter. Död ved, som det heter på biologispråk, kan se stökigt ut men är otroligt viktigt för en mängd arter.
Hackspettar och andra fåglar använder de döda träden att bo i och vissa insekter och lavar trivs enbart på död ved. Ungefär hälften av Sveriges rödlistade arter är direkt beroende av död ved för sin livscykel.
Fågellivet
Tillgången på död ved och äldre skog gör att flera hackspettar trivs i Uvberget. Hackspettarna letar efter insekter i de ihåliga och döda träden samt använder dem som boträd.
Till den mest ovanliga av hackspettarna hör den Tretåiga hackspetten (Picoides tridactyla) som inte är så lätt att få syn på men som lämnar andra spår efter sig.
Spillkråkan (Dryocopus martius) är en annan hackspett som känns igen på sitt höga och skarpa varningsrop.
Ser du ringformade spår runt stammen på granar och tallar är det garanterat den tretåiga hackspetten som varit framme och letat efter insekter. Foto: Gisela Åberg
Skogsbränder – inte alltid av ondo
I Uvberget finns spår av äldre skogsbränder i form av förkolnade stubbar och så kallade brandljud i levande träd. Bränder är en naturlig del av en skogs utveckling och behövs för ett flertal arters överlevnad. Det finns till exempel arter av lavar som bara lever på förkolnad ved! Förr i tiden brann Sveriges skogar med återkommande intervall vilket gjorde att arter som behöver öppna marker klarade sig bättre och askan återförde näringsämnen till marken. Nuförtiden har det moderna skogsbruket gjort att vi sällan ser skogsbränder på samma sätt som förr.
Uvberget ger en bild av hur Sveriges skogar kunde se ut förr i tiden, innan människan började bruka skogarna, så ta dig ut och njut av en svunnen värld i Uvbergets naturreservat.
Föreskrifter
Inom reservatet är det förbjudet att:
- skada växande eller döda, stående eller omkullfallna, träd, stubbar och buskar,
- framföra motordrivet fordon i terrängen, gäller både barmark och snötäckt mark,
- utan kommunens tillstånd gräva upp växter, plocka mossor, lavar och vedlevande svampar eller samla in djur, till exempel insekter,
- utan kommunens tillstånd genomföra eller bedriva tävlingar, lägerverksamhet och andra större eller återkommande organiserade arrangemang.
Karta
Kontakt
-
Gisela Åberg
Mark- och vattenstrateg
projektledare förorenade områdentel. 0280-186 87
Sidan uppdaterad: 2025-01-17
