Naturvård

Vad räknas som terräng?

Till terräng räknas skogsmark, kalfjäll, våtmarker, stränder, åkrar och ängar. Stigar, motionsspår, leder och hjulspår skapat av skogsbruket räknas även det som terrängmark och även där råder förbud att framföra sitt motordrivna fordon. Att fordon får framföras på vissa av dessa ställen under vintern beror på att man vid ett tjockt snötäcke inte riskerar att skada barmarken under. Tänk på att förbudet rådet jämnt, även om inga förbudskyltar finns.

Mer information hos Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Malung-Sälens kommun är huvudman för de kalkningsinsatser som årligen genomförs i flera av kommunens sjöar och vattendrag.

Totalt sprids det mellan 3 500 och 4 500 ton kalk per år i 18 olika åtgärdsområden. Kalkningen finansieras till största delen via statsbidrag som varje år söks hos Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten.

Varför kalkas våra vatten?

Nedfall av försurande ämnen från mänskliga luftutsläpp av svavel och kväve har medfört biologiska skador i många sjöar och vattendrag i Sverige. Sedan 1970-talet har utsläppen minskat och följaktligen har även försurningen minskat i våra vatten.

Kalkningen av sjöar och vattendrag syftar till att förbättra den försurade livsmiljön och på så vis minska de negativa effekter som denna miljö har på många organismer. Framförallt påverkar försurningen reproduktionen negativt hos många organismer som inte är anpassade till surt vatten.

I Dalarna har kalkningen pågått ända sedan slutet av 1970-talet. Kalkningen sker både i sjöar och vattendrag men även på omkringliggande våtmarker. I sjöarna sker kalkningen i huvudsak med båt medan våtmarkskalkningen uteslutande utförs med helikopter. Dessutom finns sju så kallade kalkdoserare utplacerade runt om i kommunen. Dessa kalktorn sprider kalk kontinuerligt i vattendragen de står vid så fort det är isfritt.

Vattenprovtagning och elfiske

Effekterna av kalkningsinsatserna kontrolleras årligen genom vattenprovtagningar samt provfisken i sjöar och vattendrag. Vattenprovtagningen utförs i samband med högflöden under hela året och det tar ungefär en vecka att provta alla berörda vattendrag.

Provfiskena utförs under augusti varje år och tar ungefär en månad att genomföra. Ett 30-tal vattendrag elfiskas med utbildad personal från kommunen och varje fångad fisk mäts och artbestäms för att sedan släppas tillbaka i vattendraget.

​Det genomförs också årliga provfisken för att analysera kvicksilverhalter i fisk. Analyserna görs på gädda och abborre som fångas under vinter respektive sommar.

Vad vill vi återskapa?

En av de viktigaste förutsättningarna för ett fungerande ekosystem är variation. Variation i ett naturligt vattendrag innebär att det finns sträckor med olika vattenhastighet, olika bottenstrukturer och olika djupförhållanden.

Bristen på variation gör att det är väldigt få arter som trivs och kan frodas i ån idag. Det är därför helt enkelt den naturliga variationen som vi vill återskapa i Stora Tandån.

Ofta använder vi öringen som exempel-art för att illustrera hur vi vill att vattendraget ska fungera. Om ett vattendrag fungerar bra för öringen finns även förutsättningarna för att andra arter också ska trivas. För att vattendraget ska fungera för öringen så behövs lekområden med grus för reproduktionen. Sen behövs också grundare uppväxtmiljöer för de små ynglen där de kan söka skydd från hög vattenhastighet och predatorer. Det behövs även en varierad bottenstruktur där öringen kan hitta ståndplatser, samt till sist så behöver vattendraget tillföras död ved som innebär mat åt en mängd insekter som i sin tur är mat åt öringen.

Hur går återställningsarbetet till?

I första skedet har hela Stora Tandån inventerats och alla rensvallar, stenhögar, dämmen och avstängda sidofåror karterats och koordinatsatts. Baserat på detta underlag har sedan kontakt med samtliga berörda markägare längs ån tagits och även en arkeologisk utredning genomförts så att kulturhistoriskt viktiga lämningar inte förstörs i samband med återställningen.

Efter en del justeringar för att gå markägarna till mötes har en detaljprojektering har tagits fram som detaljerat beskriver hur återställningsarbetet ska gå till. Ta del av rapporten här Länk till annan webbplats.

När alla berörda markägare godkänt åtgärderna på sin mark och övriga intressenter t.ex. fiskevårdsområdena också ställt sig bakom projektet ansökte kommunen om LOVA-bidrag från länsstyrelsen för att få genomföra åtgärderna. Detta blev beviljat under vintern 2022 och sedan har kommunen ägnat våren åt att förbereda för den första etappen av återställningen.

Planen var att under 2022 återställa sträckan Myrflodammen – Joänget

Fakta om LONA

Vem kan söka: Kommuner och föreningar

Hur mycket bidrag får man: Upp till 50 % av åtgärdens värde kan betalas av LONA. Resterande del får den sökande stå för själv genom annan finansiering men egen nedlagd tid kan också räknas som medfinansiering. D.v.s, det finns inget krav på kontantinsats.

Vad kan man söka för: Kunskapsuppbyggnad, framtagande av underlag, områdesskydd, vård och förvaltning av områden, naturtyper och arter inklusive åtgärder som främjar friluftsliv i natur- och kulturmiljö, restaurering av områden, informationsspridning.

När kan man ansöka: Varje vinter för fördelning under våren, men under år 2023 har den nytillträdda regeringen minskat budgeten för LONA-bidrag vilket innebär att inga ny ansökningarna kommer kunna lämnas in under detta år.

Hur länge kan ett projekt pågå: Upp till fyra år.

Vad gör kommunen i LONA-projekten: Kommunen bidrar med hjälp vid ansökningar och administrativ hjälp/projektledning under projektets gång. Det är kommunen som är huvudman för alla projekt men tanken är att det är lokala aktörer som ska vara drivkraften bakom projekten.

Kontaktperson:

Gisela Åberg
Miljökontoret
gisela.aberg@malung-salen.se
0280-186 87

Mer info finns här:
https://www.naturvardsverket.se/lona Länk till annan webbplats.