Logotyp för Malung-Sälens kommun

Beredskap, säkerhet och kris

Här hittar du information om hur kommunen arbetar med krisberedskap, säkerhet och civilt försvar. Du får också råd om hur du kan förbereda dig hemma och vad du ska göra vid till exempel strömavbrott, problem med dricksvatten, översvämning eller värmebölja.

Om något allvarligt händer

Kommunens ansvar vid en kris

Vid en samhällsstörning eller kris arbetar kommunen för att skydda människors liv, hälsa och säkerhet. Kommunen ska också så långt det är möjligt hålla viktiga verksamheter igång och ge tydlig information till invånare, företag och andra aktörer.

Målet är att minska konsekvenserna för dig som bor, arbetar eller vistas i Malung-Sälens kommun.

Det innebär bland annat att kommunen ska:

  • skydda människors liv, hälsa och säkerhet
  • hålla viktiga kommunala verksamheter igång så långt det är möjligt
  • förebygga och begränsa skador på människor, miljö och egendom
  • ge korrekt och tydlig information vid en händelse.

Kommunen arbetar också för att minska risken för olyckor och begränsa följderna när olyckor ändå händer. Det förebyggande arbetet omfattar bland annat brandskydd, barnsäkerhet, fallolyckor, trafiksäkerhet, brottsförebyggande arbete, naturolyckor, folkhälsa och krisarbete.

Så arbetar kommunen med krisberedskap

Kommunerna driver många verksamheter som måste fungera även under kriser: äldreomsorg, vattenförsörjning, räddningstjänst och skola m.m.

För att vara förberedd planerar och övar kommunen för olika typer av samhällsstörningar. Det kan till exempel handla om längre elavbrott, problem med dricksvatten, IT-störningar, översvämningar eller utsläpp av farliga ämnen.

Kommunen samordnar arbetet lokalt

Kommunen har ett geografiskt områdesansvar. Det betyder att kommunen ska verka för att olika aktörer inom kommunens område samverkar före och under en kris.

Det kan handla om samverkan mellan kommunen, myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar. Kommunens uppgift är bland annat att bidra till att arbetet samordnas och att informationen till allmänheten är tydlig.

Krisledning vid en allvarlig händelse

Vid en allvarlig samhällsstörning kan kommunens krisledningsorganisation aktiveras. Den används när en händelse inte kan hanteras inom den ordinarie verksamheten.

Vid en extraordinär händelse kan även kommunens krisledningsnämnd aktiveras. Krisledningsnämnden kan fatta snabba politiska beslut som behövs för att hantera händelsen.

Risk- och sårbarhetsanalys

Kommunen gör risk- och sårbarhetsanalyser för att se vilka händelser som kan påverka kommunens verksamheter och invånare. Analyserna används för att planera, förebygga och öva inför kriser.

Alla kommuner i Sverige har till uppgift att stärka det civila försvaret.

Det civila försvaret är en del i totalförsvaret, den andra delen är militärt försvar. Utgångspunkten för arbetet med civilt försvar är krisberedskapen. Den kommunala krisberedskapen utgör grunden för det civila försvaret, det vill säga beredskapen för höjd beredskap och krig. Målen för kommunernas arbete med civilt försvar är att:

  • skydda befolkningen
  • säkerställa samhällsviktiga funktioner
  • stödja Försvarsmakten

Gör en plan för hur du kan ordna med vatten, mat, kommunikation och värme i bostaden under en vecka. Du kan lägga vissa saker från checklistan i en krislåda, då hittar du dem lätt när det behövs.

Checklista för din krislåda

  • Radio som går på batterier eller med vev/solceller.
  • Ficklampa och pannlampa med extra batterier.
  • Flaskor och dunkar med rent vatten.
  • Mat som inte behöver kyl eller frys. Mat som kan ätas direkt eller tillagas utan vatten.
  • Stormkök och bränsle. Använd helst utomhus.
  • Sovsäckar, filtar och varma kläder.
  • Tändstickor, stearinljus, värmeljus.
  • Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen. Tänk på att ha bra ventilation.
  • Alternativ värmekälla som drivs av fotogen, gasol, diesel eller ved.
  • Husapotek, till exempel första hjälpen-kit, sårvård, eventuella viktiga mediciner.
  • Hygienartiklar, till exempel våtservetter, handsprit, blöjor och mensskydd.
  • Extra batterier, laddade powerbanks.
  • Kontanter, om betalkort slutar fungera.
  • Lista på papper med telefonnummer till familj, anhöriga, grannar, sjukhus, kommun, räddningstjänst, elleverantör.

Källa: Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Som en del i kommunens krishanteringsarbete finns en organisation för POSOM.

POSOM står för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer och är en resurs avseende krisstöd till drabbade vid extraordinära händelser.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beslutar om behovet av skyddsrum och inom vilka områden som kommunernas skyddsrum ska vara belägna.

Tanken är inte att skyddsrum ska finnas för hela befolkningen, skyddsrum är i första hand en möjlighet i områden som är svåra att utrymma, till exempel större tätorter

Till MSB:s webbplats om skyddsrum Länk till annan webbplats.

Det är fastighetsägare som ansvarar för och underhåller skyddsrummen, det ligger alltså inte i kommunens uppdrag att ha skyddsrum, men kommunen ansvarar för de skyddsrum där vi är fastighetsägare.

I Malung-Sälens kommun har vi 8 skyddsrum. På MSB:s karta ser du var i kommunen skyddsrummen finns. Länk till annan webbplats.

Brottsförebyggande rådet fungerar som ett nätverk med syfte med att inleda och samordna insatser för att förebygga brott och att främja säkerhet och trygghet hos våra invånare. Målet är att få en tryggare kommun med färre brott.

Kommunstyrelsen utser politiska representanter till BråMS:

Ledamöter

  • Mikael Östling (M) (ordf.)
  • Carina Albertsson (S)
  • Erik Gustafsson (M)
  • Anders Rosén (SD)

Ersättare

  • Hans Unander (S)
  • Sofia Söderström (S)
  • Thomas Ericsson (L)

Övriga deltagare är representanter från kommunens förvaltningar.

Gemensam lägesbild

Då resurserna för att arbeta förebyggande ofta är begränsade, är det viktigt att skapa en gemensam lägesbild och en förutsättning för att göra det är en väl genomarbetad och brett förankrad lägesbild.

I kommunen finns en arbetsgrupp som träffas en gång i månaden för att skapa en gemensam lägesbild.

Vid större olyckor eller nödlägen kommer det att finnas information till allmänheten på den här webbplatsen.

För att de som drabbas ska kunna få och lämna information sätter kommunen vid en eventuell krissituation upp en informationscentral. Dit kan du också vända dig om du behöver hjälp att ta dig till utrymningsstationen eller om någon saknas.

Olika typer av kris

Dricksvatten brukar kallas vårt viktigaste livsmedel. Bra dricksvatten är också en förutsättning för att övrig livsmedelsindustri ska fungera, till exempel bryggerier, mejerier och slakterier.


Förorenat vatten

Bakterier, parasiter och virus kan spridas genom infekterat dricksvatten. I krissituationer är förorenat vatten en av de vanligaste smittspridarna av mag- och tarmsjukdomar.

Sverige har tidigare erfarenheter av hot mot dricksvatten. I början av år 2016 fick vattentornet i Köpings kommun en läcka. Kommunen blev helt utan vatten och var tvungna att stänga ned det lokala sjukhusets verksamhet. Skolor, äldreomsorg och tandläkarmottagningar påverkades också under avbrottet.

Krav på dricksvattnets kvalitet och andra regler tas fram gemensamt av EU:s medlemsstater. Reglerna gäller för storskalig dricksvattenförsörjning, till exempel kommunalt dricksvatten, och för dricksvatten som används i kommersiell och offentlig verksamhet, till exempel på skolor, sjukhus och livsmedelsföretag.

Din beredskap om dricksvattnet är hotat

Tappa upp vatten

Det är en stor fördel om du kan ha vatten upptappats i förväg, både till familjen och husdjuren. Rent vatten som förvaras i rena dunkar i mörka och svala utrymmen kan sparas många dagar. Om vattnet förvaras varmare blir förvaringstiden kortare. Ett smart sätt är att frysa in vatten i PET-flaskor. Flaskorna fungerar då både som reservdricksvatten och kylklampar i frysen under längre strömavbrott. Fyll inte flaskorna ända upp bara, då spricker de när vattnet fryser.

Hållbarhet

Gränsen för hur länge dricksvatten kan förvaras, har mer med lukt och smak att göra än med hälsomässiga risker. Dricksvatten håller sig i minst en vecka om det förvaras svalt eller i kylskåp. Om vattnet förvaras varmare blir förvaringstiden kortare.

Hämta vatten själv

I nödläge kan du hämta vatten från vattendrag, sjöar och dammar. Ta vattnet på ställen där vattnet rinner, eller som ligger långt ut från stranden. En del vatten ska du undvika helt - det som finns i pölar eller stillastående diken liksom salt eller bräckt vatten. Undvik också vatten som är väldigt grumligt eller som innehåller algblomningar. Du bör heller inte ta vatten från vattendrag i tätorter. Det kan finnas föroreningar som inte går att koka bort, till exempel från industrier. Lika noga behöver du inte vara med vatten för tvätt, disk och toalettspolning.

Vattenrening

En viktig grundregel är att aldrig dricka vatten som smakar eller luktar illa, är grumligt eller missfärgat. Behöver du rena vatten, till exempel från naturliga vattenkällor, finns olika sätt.

  • Koka vattnet tills du ser stora bubblor.
  • Rena vattnet med vattenreningstabletter.
  • Desinficera vattnet med någon produkt som baseras på klordioxid och är tillverkad just för desinfektion av dricksvatten.
  • De här metoderna kan rena vattnet från skadliga mikroorganismer, men hjälper inte mot kemiska föroreningar.
  • Krislåda hemberedskap för vatten.

Samhället är beroende av elektricitet. Det svenska elsystemet är driftsäkert, men ändå sårbart för olyckor, sabotage, tekniska fel och extremt väder.

Vad som händer utan el

Utan el slutar vattenförsörjning och avlopp att fungera. Även system för tele- och datakommunikation påverkas. Det kan leda till att det till exempel inte går att ta ut pengar i uttagsautomater eller använda mobiltelefon eller dator.

I Sverige har det inträffat flera omfattande strömavbrott. Ett exempel är när stormen Gudrun drog in över Sydsverige 2005 då 730 000 abonnenter blev utan el.

Omfattande elavbrott förekommer sällan, mindre avbrott uppstår då och då. När ett strömavbrott inträffar är det viktigt att du är väl förberedd för att hantera detta.

Din beredskap vid större elavbrott

Vid större elavbrott påverkas inte bara belysningen och elektriska apparater i hemmet, utan i vissa fall även värme, vatten, telefoni och datakommunikation. Här hittar du information om vad du bör tänka på vid större strömavbrott.

  • Kontrollera om någon säkring eller jordfelsbrytare har löst ut i ditt proppskåp. Om omgivningen inte heller har el beror detta på ett större elavbrott. Kontakta då din elleverantör.
  • Lyssna på Sveriges Radio P4 Länk till annan webbplats. Vid större elavbrott informerar kommunen, räddningstjänsten och elnätsföretagen om hur drabbade kan få hjälp.
  • Det är bra att ha en batteridriven eller solcellsdriven radio och extra batterier till hands. Du kan också använda bilradion.
  • Ha ficklampor och reservbatterier hemma och lättillgängliga.
  • Det är bra att ha nödladdare till mobiler, surfplattor och andra enheter (powerbank).
  • Stearinljus och värmeljus ger värme, men se upp med brandfaran och tänk på ventilationen. Det finns också värmekuddar som kan ge värme i ett par timmar (finns i fritidsbutiker).
  • Vid längre elavbrott bör du tappa upp vatten i flaskor, kastruller och andra behållare eftersom vattnet kan sluta rinna i kranen.
  • Värmen kan försvinna i din bostad om du använder elburen värme eller fjärrvärme. Avdela ett rum där familjen vistas så bevarar ni värmen längre.
  • Om det är vinter och kallt kan du tömma frysen och lägga känsliga matvaror utomhus, exempelvis på uteplatsen eller balkongen.
  • Om många hushåll har hög elförbrukning när elen kommer tillbaka utsätts elnätet för överbelastning. Då kan det bli obalans i hela systemet och bli svart igen. Dra därför inte på all el och värme på en gång.
  • Ta reda på var närmaste brandstation finns. Elavbrott kan leda till teleavbrott och svårigheter att nå 112. På brandstationen kan du få hjälp att larma.

Värmeböljor kan påverka hälsan negativt och ha andra följder för samhället. SMHI kan varna för höga temperaturer, till hjälp för exempelvis sjukvården.

Även i Sverige kan temperaturen vissa somrar stiga så högt att dödligheten ökar. Äldre, barn och personer med hjärt-, kärl- och lungsjukdomar är särskilt utsatta vid hög värme.

Din beredskap för värmebölja

Rådgör med läkare

Personer som lider av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar som kol, astma eller andra kroniska lungproblem är särskilt känsliga för hög värme. Risken för akuta hjärt- och lungbesvär liksom stroke ökar. Lider man av hjärtbesvär är det viktigt att rådgöra med sin läkare om hur man ska bete sig under en värmebölja. Det kan finnas restriktioner på hur mycket vätska man får inta.

Svettas du mycket utan att tillföra tillräckligt med vätska kan du drabbas av värmeutmattning. Det kan i sin tur utvecklas till värmeslag som kan vara livshotande om man inte får vård.

Äldre dricker ofta för lite

Äldre människor dricker ofta för lite även i vanliga fall. När värmen stiger och det inte finns någon möjlighet till svalka är risken därför stor för uttorkning. Dessutom är det en grupp som ofta medicinerar mot någon sjukdom. Vätskedrivande medicin kan göra kroppen känsligare för höga temperaturer. Många äldre bor också ensamma. Då är det viktigt att du som anhörig eller exempelvis hemtjänstpersonal är uppmärksam.

Nyfödda barn är känsliga

Nyfödda är en annan riskgrupp som är känslig för värme. Därför är det viktigt att se till att barnet inte blir för varmt. Låt det exempelvis få sova i det svalaste rummet i bostaden. Amma, ge ersättning eller vatten lite oftare än vanligt. Täck inte barnvagnen med tjocka tyger.

Tecken på värmeutmattning:

  • Trötthet
  • Irritation
  • Huvudvärk
  • Yrsel

Varningstecken på värmeslag:

  • Rödflammig hy
  • Snabb puls
  • Kraftigt förhöjd kroppstemperatur

Det är reaktioner som du bör vara vaksam på. Var extra uppmärksam på barn och äldre i din omgivning. I vissa fall kan det vara nödvändigt att uppsöka läkare.

Detta kan du göra för att kyla kroppen:

  • Doppa en handduk i kallt vatten, vrid ur och lägg runt nacke, i armhålor eller i ljumskar. Spola insidan av handlederna med kallt vatten eller ta ett kallt fotbad, en sval dusch eller ett bad.

Andra länkar

MSB Länk till annan webbplats. – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Grunder i hemberedskap Länk till annan webbplats. – Myndigheten för civilt försvar

Kontakt

18 Juli 2026